Det är fasen hemskt att se sina barn så sjuka!
Thristan var piggare under dagen, men däckade ihop strax innan middagen idag igen. Andningen är ansträngd och han tycker det är så jobbigt. ”Mamma, nu måste vi gå ut igen” säger han, kall luft hjälper en stund och vi har gått ut i flera omgångar idag. Han vet vad som gäller och han är så otroligt duktig alltså! Ikväll tog han hostmedicinen han fick utskriven utan tjafs, fastän vi och barnläkaren förberett honom på att att den kanske smakar lite äckligt.
Nu får vi se om hostmedicinen hjälper något inatt. Han halvsitter även upp och sover i sin säng, allt för att underlätta och hjälpa. Hostmedicinen gjorde honom dock illamående, orolig och svettig, precis som vi blev informerade om. Han rusade upp ur sängen för att kräkas, men det klarade han sig ifrån som tur var. Lilla vännen, önskar verkligen att han får sova inatt!
Imorgon är Emils mamma en ängel och ställer upp som barnvakt och på fredag hjälper min pappa till. Otroligt tacksamma är vi för det! ♥
Nu ska jag krypa till kojs, man vet aldrig hur många timmars sömn man lyckas skramla ihop.
