I söndags klev vi upp i skaplig tid i Gdansk för att hinna med första båten ut till Westerplatte.
För det första, det var inte vilken båt som helst vi klev på, utan ett piratskepp.
Allt för att locka turister såklart, och det lyckades de ju med.
Turen tog ca en halvtimme, det regnade litegrann så vi tjejer tog platser under tak medan killarna låtsades styra skeppet med en varsin öl i högsta hugg. (Sa jag att det var billigt med öl? De har nog druckit öl för ett halvår under de ha dagarna känns det som)
Det var vid Westerplatte som tyskarna anföll Polen den 1 september 1939 och därmed startade Andra världskriget. Det var otroligt maffigt och känslosamt att gå omkring där och se på det som fanns kvar. Minnesmonument, bunkrar som de satt och spanade i, utsiktstorn och gravstenar. Det hade nyligen varit en minnesstund där tror vi, för det låg mängder med blommor och vid minnesmonumentet satt det en ganska ung man och grät. Förmodligen tagen av stunden och tanken av vad som skett där.
