Jag var beredd på lite ledsna miner från Thilox och Thuni när jag lämnar dom på förskolan eftersom de inte varit där på så många veckor pga feber och vattkoppor. Men det går verkligen så bra! De är glada, springer in och klättrar upp i varsin frökens knä för att äta frukost. Varje morgon sjunger Thilox ”förskolan yeah yeah yeah” Det känns så skönt att de älskar sin förskola. Det märks tydligt att de ät trygga med platsen och människorna där. Så får vi se om Thilox ska upp på andra förskolan bredvid efter hösten. 3 år och storbarnsavdelning. Lite läskigt, men det är nog bra för honom. Han pratar ju inte riktigt än, äter väldigt selektivt, utbrott osv. Så att se och lära från äldre barn kan nog göra honom gott tror jag.
Lilla sötnosen, med sönderslagen läpp som oftast. Hon är så galet nyfiken och framåt, lite för mycket – vilket gör att hon ofta ramlar och slår i munnen.
Här var för några veckor sen, nu har hon nya sår på munnen.
Thuni är verkligen bland de enklaste barnen jag stött på. Hon är i princip alltid glad. När hon blir sur så sätter hon sig ner på golvet och surar. I nån sekund, sen har det gått över. Hon äter allt, sover rätt hyffsat nu för tiden (peppar peppar) Hon älskar att leka för sig själv, hon går liksom bara omkring och donar med sitt. Hon har blivit en hejare på att springa och att klättra, trappen är inget problem längre och hon stoppar inte allt i munnen längre heller. SÅ skönt att komma förbi den där intensiva perioden, även om det är en bra bit kvar innan den här mamman kan ha blommor i fönstret eller en ljusstake på soffbordet. Hon är så nyfiken, stolarna ligger fortfarande ner på golven hemma annars klättrar hon upp på borden. Men jag älskar hennes glada nyfikenhet.
Igår hade jag utvecklingssamtal på förskolan för Thuni, och de delar exakt samma åsikt om Thuni. Så roligt och tryggt verkligen.
