Den här veckan utan Emil har verkligen gått fort.
Jag har oroat mig för att vara själv med barnen i onödan visade det sig, det har gått så himla bra!
Det enda som varit jobbigt för barnen är att de behövt gå upp tidigt på morgonen och varit på morgonfritids. Och det tog nog en vecka innan de vande sig vid de rutinerna, och lagom tills det så får de börja sova hur länge de vill på mornarna igen imorgon. Typiskt va? Emil kommer nämligen hem inatt, så imorgon är han ledig och hemma med barnen. Pojkarna går ju i och för sig i skolan först, men de får ju vara lediga från fritids i alla fall. Och sen åker de iväg till sin pappa redan imorgon kväll, då de ska iväg på kryssning så de har fått ledigt från skolan på fredag.
Förutom dessa tidiga mornar, så är Thristan och Thexas osams så himla mycket. De avskyr verkligen varandra, jag tänker ju att det kommer bli lättare med tiden. Men nu är de snart 10 och 8 och det eskalerar bara. Ikväll var de så osams alla tre att jag fick nog och de fick gå och lägga sig 18.50. Aningen ångerfyllda av att de började skrika och slåss över vilken plats i soffan de skulle ha. Så nu är jag alldeles matt och ledsen, ungar alltså!
Jag har tagit en dusch och intagit soffan, ska se ett avsnitt av Greys Anatomy och sen blir det sängen.
Har man inget badkar så får man skaffa sig ett.
Thiaras gamla badbalja rotade vi fram igår och sen satt hon 50 minuter och badade.
