Det har varit en tung dag. Skulle helst vilja snabbspola tiden framåt någon vecka.
Samlade kraft och hämtade hem barnen, tog med Thiara ut till blomsterhandlaren som hade 50% rabatt på alla växter.
Åkte hem och planterade hela kvällen, allt kändes bättre för stunden men så lyssnade jag på Isabella Löwengrips sommarprat och så föll allt igen. Känner igen mig i mycket av det hon beskriver från sin barndom. Och även om jag brutit mycket med mitt förflutna och barndom, så gör den sig påmind ibland. Känslan av ensamhet och att inte vara så mycket värd i andras ögon. Sorgset och ensamt.
Men det är väl så livet är, upp och ner och det är inte alltid vi kan styra allt. Försöker tänka positivt i allt, men ibland tar orken bara slut. Nu ska jag gå och lägga mig och hoppas på en god natts sömn.
Kvällens trädgårdsrunda:
