Vi fortsätter med att barnen får ha en dag var i veckan då de får välja mat.
Idag var det Thristans tur. Klart det blev pannkakor! DÅ petar han minsann inte i maten!
Väldigt gott ibland tycker tom jag!
Efter maten fick jag tvinga med mig barnen ut.
De leker så himla mycket med lego och kunde inte riktigt slita sig.
Men igår var vi inne hela dagen, så de behövde verkligen frisk luft.
Plus att det var 1 plusgrad ute och perfekt snögubbe-väder.
Och jag var tvungen att skotta.
Till slut gick de med på att pausa legolekandet en stund.
Men det var jobbigt för dom att skotta, så de tog fram pulkorna.
Det var ännu jobbigare. Snön var alldeles för djup och tung för att de skulle kunna åka vid sidan av huset.
Så efter en halvtimme gick de in och lämnade mig och Thiara själva ute.
Det var sjukt jobbigt att skotta. Jag orkade bara med halva uppfarten, tillräckligt för att köra in bilen.
Thiara sov ute i vagnen under tiden, sen stod vagnen inne i hallen och hon sov vidare.
FYRA timmar sov hon i vagnen, så nöjd så. Hon vaknade såklart när vi skulle äta middag.
Thristan snubblade på sitt lego inne på sitt rum ikväll. Han riv upp ett liiiiitet sår på ena knät.
Det var väl ca 5 mm x 1 mm så inte var det stort inte. Men ungen är LIVRÄDD för blod och plåster.
Han skrek som en galning och tårarna sprutade. ”Jag kommer att döööööööö” skrek han hysteriskt.
Det droppade inte ens blod, det var bara rött av blod liksom. Men ett plåster behövdes.
Och DÅ blev det ännu värre. Han satt med händerna för ansiktet och skrek och grät.
Jag hade svårt att hålla mig för skratt, för det såg så roligt ut.
Det är ANDRA gången han får använda plåster på hans 6 år. Då kan ni kanske förstå hur försiktig och rädd han är av sig. Så när väl plåster kommer på tal så blir han skraj. Till slut somnade han av utmattning efter att ha skrikit och gråtit så mycket. Det ”onda” knät ligger på en kudde i högläge i sängen. ”Det är faktiskt svårt att sova nu när jag är så skadad” Gullunge!