Hanna Loffart

När vi välkomnar julafton.

Här kommer en ganska snabb update från vår julafton. Vi började dagen med en mysig frukost tillsammans. Det tog ett tag innan Thristan upptäckte den stora högen med julklappar under granen. Så vi hann faktiskt äta färdigt innan vi delade ut julklapparna. Thexas intresserade sig mest av pappret och snöret och Thristan blev SÅ glad för allt han fick. På morgonen fick de även julklapparna från farmor, farfar, faster samt farbror och “faster”. Nu vet jag att frågan om julklappar från han-som-inte-får-nämnas-vid-namn kommer att komma. Thristan firade jul med honom och den släkten på torsdagskvällen och fick nog julklappar då. Thexas var inte med då och fick nog inga. Men det var ju som sagt pappret som var roligast.

Sen åkte vi till Emils farmor och farfar där halva släkten var samlad för en himla massa fika. Det var roligt att träffa alla. Thristan hittade lite bilar att leka med och Thexas spred mest russin omkring sig. Men det verkade uppskattas att det var lite livat med barn med iaf. Skönt det. 😉

“Mamma, ta kort på mig och alla bilar.” Ser ni vilken nöjd kille det är som har radat upp alla bilar?! Haha.

Stiliga killar i fluga.

Lagom till lunch åkte vi ut till mamma och Per i Valla. Julmat, julklappar och Kalle anka. Precis som det ska vara. Jag var dyngförkyld och hade feber, men fick i mig både mat och orkade (nästan) med att öppna alla julklappar. Thristan däremot fick så mycket julklappar att han satte sig i mitt knä och sa att han var trött och inte orkade mer. Men det gick över fort. Både jag och Emil och pojkarna fick väldigt fina julklappar. Min syster Frida hade tex gjort ett eget fotoalbum till mig där hon scrappat ihop några sidor på min fina familj. Jag vart lite rörd. SÅ fint!

Inte ett dugg pigg.

Framåt kvällen åkte vi till Emils föräldrar i Forssjö där även Emils bröder med flickvänner var. Thristan och jag började med att ta igen oss i soffan. Jag med feber och Thristan som var väldigt trött. Sen piggnade han till och vi fick god julmat. Sen gav vi oss på ett stort hav utan julkappar igen. Barnen fick superfina saker som de var så glada för. Thristan fick bla en radiostyrd bil som Emil blev minst (?) lika glad för.

Trots lite sjukdom så måste jag ändå påstå att det var den mysigaste julen någonsin. Inte alls så stressigt som det kanske låter som. Julen är ändå barnens tid, aldrig förr har det betytt så mycket att fira jul som nu. Att se glädjen och tacksamheten som Thristan visar är så fint. Han blir verkligen jätteglad för varje liten sak och tackar så duktigt. Det var min fjärde jul med Thristan och den första med Thexas, mina fina tomtenissar. Och så var det såklart min och Emils första jul, och det var en väldigt fin, mysig och lugn jul.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats