Våra rabarber har verkligen vuxit till sig och blivit enorma!
Det är ju lite märkligt ändå, vilken växtkraft de har.
För några år sedan fick vi en knöl av Emils farbror och faster som vi grävde ner, den tog sig inte så bra på det stället och jag tror den blev överkörd av både gräsklippare, fotbollar och grävmaskin. Men vi gav den ändå en chans och flyttade den förra sommaren. Sen köpte vi två nya plantor förra sommaren. Och förra våren, när vi skulle vårrensa trädgården, så hittade jag en sopsäck med trädgårdsavfall i som jag trodde Emil skulle köra till soptippen. Men det visade sig vara vår vän Linda som kommit med två rabarberknölar hösten innan och ställt av hos oss. Och i sopsäcken hade rabarbern börjat växa! I en varm, fuktig sopsäck under höst/vinter utomhus liksom.
Hur som helst, vi grävde ner alla fem plantorna här och hoppades att någon skulle ta sig. Och det har de ju gjort, med råge! De är både enormt stora och väldigt goda!
Jag har aldrig gjort rabarbersaft, men ska nog försöka mig på det hade jag tänkt.
