Idag vaknade jag av att Thristan kröp upp hos mig i sängen.
Han var på mys och prathumör. Och väldigt ledsen för att barnvakten ställde in.
För åh, vad de hade längtat! Men vad gör man?
Återigen besviken och ledsen, men jag lovade honom att åka till Leos lekland på fredag.
Då kändes det bättre, sa han. ♥ Ska se om min ena syster vill med också som han önskade.
Sen gick Thristan ner i köket och donade, och när jag kom ner så hade han dukat fram frukost till oss alla (Emil hade precis åkt till jobbet då) samt satt på kaffe och hällt upp det i en mugg till mig. Alltså! Hur och när lärde han sig det? Jag blev så himla glad och imponerad att jag började gråta, och då började Thristan gråta för att han kände sig duktig. Haha! ♥
Varför äta ur en skål när man kan ha tre? Den där tjejen alltså! Haha.
Nu på förmiddagen har vi varit och handlat åt min syster som är magsjuk, och åkt ut med det till henne och ställt det på trappen. Sen in till stan igen och bytte bil med Emil. Nu är vi hemma igen och har precis ätit lunch och Thiara ligger i vagnen och sover ute på altanen. Det är riktigt kallt ute idag, men betydligt skönare på altanen iallfall, där ligger hon rejält nedstoppad i kläder, filt och åkpåse. Ser så skönt ut.
I eftermiddag kommer Thiaras farmor hit och dricker kaffe med oss. Thiara har tjatat i flera dagar nu om ”mojmoj kaffe, Jajas jum” det betyder: Farmor kaffe, Thiaras rum. Hon kan inte säga farmor utan säger mormor till alla, även morfar och farfar får heta mormor oftast. Haha.
Ikväll skulle vi som sagt haft fest och gått ut, men vi lyckas inte hitta någon barnvakt så det får bli lite ändrade planer. Vi blir några stycken bara som blir hemma hos oss och äter, sen går vi ner till grannarna och festar till det. Så är Emil hemma med barnen. Tråkigt att inte göra något tillsammans, men så är det ju ibland.
duktig kille