Jag har sagt det förr, men det tåls att upprepas – Thiara är en sån jäkla sköning alltså!
(när hon inte förvandlas till ett litet minimonster dvs)
Hon pratar för fullt, men det är inte många ord vi förstår. Men hon visar tydligt vad hon vill.
Hon leker, tar för sig, hittar på hyss, sjunger, klättrar, leker.
Hon börjar bli en stor tjej helt enkelt! Och det är så himla roligt!
Emil är ledig på måndagar nu och jag funderar faktiskt på om jag också ska ta och vara det.
Emil jobbar ju varje lördag, så två dagars ledigt tillsammans vore guld.
Vi funderar lite på det, så får vi se till hösten hur det blir.
Jag knäppte några kort på Thiara i helgen när vi lekte samtidigt som Emil målade hennes vägg.
Ser ni den andra bilden där hon gapar och ser helt knasig ut?
Så ser hon ut om man ber om ett leende, sköning var det ja!
